Irritation
God eftermiddag!
Denna dagen har inte givit mig så mycket mer än irritation. Jag har hållit på och jävlats med akassan. Gud så fruktansvärt less jag är på den här skiten. Att vara arbetslös suger k*k vill jag lova, att ha ett jobb är fanimej så mycket bättre. Är så sjukt less på brev, blanketter och papper i överlag. Men peppar peppar, när jag väl börjar plugga kommer jag slippa skiten. Håll hårt i era jobb hörrni, vad som helst är bättre än det här!
Vi är som sagt "barnvakt" åt lilla Nessie nu när P's föräldrar är bortresta. Hon är en liten ulv i fårakläder vill jag lova, och ett riktigt yrväder som tror hon får göra som hon vill. Men det har vi satt stopp för nu, gud så roliga hon måste tycka att vi är ;)
Ingo anser väl inte att hon är värd att lägga ner speciellt mycket tid på. Dock är ju han uppfostrad på det viset att inomhus tar man det lugnt, sen får man härja hur satan man vill utomhus. Nessie därimot, hon vill tvärtom. Haha..
Jaja, nog med skit!
Denna dagen har inte givit mig så mycket mer än irritation. Jag har hållit på och jävlats med akassan. Gud så fruktansvärt less jag är på den här skiten. Att vara arbetslös suger k*k vill jag lova, att ha ett jobb är fanimej så mycket bättre. Är så sjukt less på brev, blanketter och papper i överlag. Men peppar peppar, när jag väl börjar plugga kommer jag slippa skiten. Håll hårt i era jobb hörrni, vad som helst är bättre än det här!
Vi är som sagt "barnvakt" åt lilla Nessie nu när P's föräldrar är bortresta. Hon är en liten ulv i fårakläder vill jag lova, och ett riktigt yrväder som tror hon får göra som hon vill. Men det har vi satt stopp för nu, gud så roliga hon måste tycka att vi är ;)
Lilla sötnosen!
Ingo anser väl inte att hon är värd att lägga ner speciellt mycket tid på. Dock är ju han uppfostrad på det viset att inomhus tar man det lugnt, sen får man härja hur satan man vill utomhus. Nessie därimot, hon vill tvärtom. Haha..
Jaja, nog med skit!
Iskallt
God morgon, eller god förmiddag kanske jag ska säga...
Häruppe i norr härjar just nu en ruggigt bitande kyla. Idag är det sisodär -37 eller något, och inte ens Ingonen vill vara ute speciellt länge. Hans ansikte förfryser på en gång, och han får typ spikes under hakan. Ganska sött ändå, men inte speciellt roligt. Matte fryser också vill jag lova, så inni helvete! Igårkväll när jag var ute och gick en runda på ungefär 4km förfrös fejjan, mitt hår var kritvitt och mina sönderknäckta fingrar värkte så fruktansvärt mycket. Kanske dags att börja tänka på konsekvenserna av den idiotiska ovanan? ..
Häruppe i norr härjar just nu en ruggigt bitande kyla. Idag är det sisodär -37 eller något, och inte ens Ingonen vill vara ute speciellt länge. Hans ansikte förfryser på en gång, och han får typ spikes under hakan. Ganska sött ändå, men inte speciellt roligt. Matte fryser också vill jag lova, så inni helvete! Igårkväll när jag var ute och gick en runda på ungefär 4km förfrös fejjan, mitt hår var kritvitt och mina sönderknäckta fingrar värkte så fruktansvärt mycket. Kanske dags att börja tänka på konsekvenserna av den idiotiska ovanan? ..
Nu i några dagar framöver får vi tillökning i form av lilla Nessie. Ingo lär ju bli sådär lagomt glad, haha, han pallar henne i några minuter och sen vill han nog mest av allt krypa in under en sten och försvinna ;) Det är synd att Nessie är så klent pälsad, annars hade vi kunnat spendera lite tid ute i skogen. Men hon är precis som Tarox, hoppar runt på tre ben och gnäller. Stackars liten..
Nu ska jag återgå till verkligheten igen.
See ya
Vad i helvete?
Känner mig en smula irriterad just nu. Syftet med den här bloggen var att den endast skulle finnas till för mina närmaste vänner och bekanta. Jag har undvikit att skriva ut mitt eller P's namn, samt annat som skulle kunna koppla bloggen till mig. Jag undrar då, ni som ändå hittat hit (varav en även lämnat en kommentar) hur fan gjorde ni? Du som lämnade en kommentar, med en mailadress som var kopplad till ett fejkat fb-account, menade att du hittade hit via just fb. Hur fan då?! ... Om folk inte kan utge sig för vilka de egentligen är, kommer den här bloggen låsas! Jag vill inte ha en massa jäkla snokare här i bloggen, då jag skriver om mitt/vårt privatliv, vilket jag inte vill dela med mig av till vem eller vilka som helst!
En annan otrevlig sak gjorde sig väldigt påmind ikväll. Jag har för nån månad sedan fått telefonsamtal ifrån dolda nummer, där någon ringt och typ flämtat i telefonen m.m. Ikväll ringde dolt nummer igen, varav en manlig röst hördes i telefonen. FAN vad jag hatar sån här jävla skit. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ FOLK?! Jag räckte iaf över telefonen till P, och då lade fanskapet självfallet på, dock efter att ha frågat efter mig igen.. OM du som ringt mig läser detta, vill jag bara påpeka att jag kommer polisanmäla detta om det upprepas en enda gång till!
En annan otrevlig sak gjorde sig väldigt påmind ikväll. Jag har för nån månad sedan fått telefonsamtal ifrån dolda nummer, där någon ringt och typ flämtat i telefonen m.m. Ikväll ringde dolt nummer igen, varav en manlig röst hördes i telefonen. FAN vad jag hatar sån här jävla skit. VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ FOLK?! Jag räckte iaf över telefonen till P, och då lade fanskapet självfallet på, dock efter att ha frågat efter mig igen.. OM du som ringt mig läser detta, vill jag bara påpeka att jag kommer polisanmäla detta om det upprepas en enda gång till!
Blek, fet och 40+ (-)
God kväll!
Folk brukar säga att bilsemestrar och tapetsering är de två största farorna för att ett förhållande ska braka åt helvete. I julas bilade jag och P genom hela Sverige tur- och retur, och idag tog vi oss tummarna ur arslet och tapetserade ett rum som vi skulle gjort för länge sedan. Smålandsresan genomfördes utan bråk, och även dagens tapetsering. Att man däromkring ballar ur på bilister, tapetklister och förstörda tapetvåder, det räknas inte ... *visslar*. Haha, detta betyder alltså att vi är som gjorda för varandra och kommer leva happily ever after. Riktigt king ju! ;)
Annars har det inte hänt så mycket i mitt liv den senaste tiden. Med tanke på den otroligt låga aktivitetsnivån jag lyckats hålla sen ungefär två månader tillbaka, skulle man nog kunna tro att jag antingen varit handikappad eller typ död. Riktigt nice va?
En grej jag tänkt på nu de senaste dagarna då jag kollat besöksstatistiken här på bloggen, är att det är märkligt många som varit inne på bloggen den senaste tiden? Så, varför i helvetes jävla fan har ni som jag givit adressen skickat den vidare? Eller hur i helvete har ni som inte fått den, hittat hit?! DET KAN NI JU KOMMENTERA!
Klart slut.
Snabb uppdatering
Hello
Var ett tag sedan jag skrev nått här nu igen. Men jag har inte haft tid eller intresse av bloggen på ett tag, som alltid. Det kommer dock bli ändring på det nu framöver, då vi äntligen lyckats få hem grejer så vi har internet inom kort.
Med mig och Ingo är allt bara bra iaf. Ingo älskar livet som "polarhund", och vakar över gården likt en riktig konung på toppen av snödrivan utanför huset. Han älskar sin nya husse också, nästan för mycket, matte blir bortglömd ibland nuförtiden. Haha! .. Han har även fått en liten skitunge på halsen, lilla Nessie. Hon är helt ok tycker han, men för det mesta ganska jobbig ;) Hon är en liten Dansk-Svensk Gårdshund och ägs av P's mamma.
Nu har ni fått en snabb uppdatering, mer kommer inom kort!
Var ett tag sedan jag skrev nått här nu igen. Men jag har inte haft tid eller intresse av bloggen på ett tag, som alltid. Det kommer dock bli ändring på det nu framöver, då vi äntligen lyckats få hem grejer så vi har internet inom kort.
Med mig och Ingo är allt bara bra iaf. Ingo älskar livet som "polarhund", och vakar över gården likt en riktig konung på toppen av snödrivan utanför huset. Han älskar sin nya husse också, nästan för mycket, matte blir bortglömd ibland nuförtiden. Haha! .. Han har även fått en liten skitunge på halsen, lilla Nessie. Hon är helt ok tycker han, men för det mesta ganska jobbig ;) Hon är en liten Dansk-Svensk Gårdshund och ägs av P's mamma.
Nu har ni fått en snabb uppdatering, mer kommer inom kort!
Bye Bye
Jättefirre
Var ute på djuphavsfiske idag med brorsan och Johan. Självfallet fick jag upp största firren, en sailfish på dryga 15-16kg gissningsvis. Nu har jag sjukt ont i högerarmen efter all vevning, men satan vilken adrenalinkick. Fucking loooooove it! Emil och Johan fick upp varsin Barracuda!
Hörde jag skåååål?
Livet rullar på här i Mexiko. Vi har sjukt varmt varje dag, har haft otrolig tur med vädret och spriten inne på hotellområdet ingår. Kan det bli bättre än så? .. Jag, Johan och brorsan har även bokat en privat båt på fredag, som ska ta oss ut på djuphavsfiske. (Där även spriten ingår) Skoj!
Fan
Den här natten kommer bli lång..
Jag tänker på dig hela tiden.
Om jag åtminstonde kunde få höra din röst..
Skogspucko
God kväll
Nu börjar dagarna dra ihop sig inför avfärd mot Mexiko. Vi åker närmare bestämt redan på söndag. Jag antar att jag borde springa omkring som en jävla dåre och hoppa av lycka eller liknande. Men icke. Jag försöker så gott det går att undvika att tänka på det. Jag skulle hellre ha varit någon annanstans, med honom. Fan. Jag kommer sakna honom så otroligt mycket. Jag får ont i hjärtat bara jag tänker på det.
Idag har det inte hänt så mkt, i vanlig ordning. Jag lämnade in morsans bil på verkstaden tidigt på morgonen, var därefter ute med Ingo i skogen, osv. Eftersom jag varit sjuk nu nyligen har jag börjat klä mig likt en michelingubbe varje gång jag går utanför dörren, och det gjorde jag verkligen idag. Underställ, mjukisbrallor, dubbla huvtröjor, jaktbrallorna, dunväst och en jävla björnpuppa på huvudet. Brorsan menade på att jag såg ut som ett blockmongo, eller rättare sagt ett skogspucko, haha! Men vafan, hellre se ful ut i ödeskogen, än sedan sjukful bland folk. Sådeså!
Då: Pappas flicka med morgonens jaktbyte Nu: Hans fula skogspucko!
Nu ska jag strax bege mig ut i kylan på långpromenad med Ingonen. Men först ska det fyllas i lite papper till Vuxenskolan. Suck
Puss & Kram
Nu börjar dagarna dra ihop sig inför avfärd mot Mexiko. Vi åker närmare bestämt redan på söndag. Jag antar att jag borde springa omkring som en jävla dåre och hoppa av lycka eller liknande. Men icke. Jag försöker så gott det går att undvika att tänka på det. Jag skulle hellre ha varit någon annanstans, med honom. Fan. Jag kommer sakna honom så otroligt mycket. Jag får ont i hjärtat bara jag tänker på det.
Idag har det inte hänt så mkt, i vanlig ordning. Jag lämnade in morsans bil på verkstaden tidigt på morgonen, var därefter ute med Ingo i skogen, osv. Eftersom jag varit sjuk nu nyligen har jag börjat klä mig likt en michelingubbe varje gång jag går utanför dörren, och det gjorde jag verkligen idag. Underställ, mjukisbrallor, dubbla huvtröjor, jaktbrallorna, dunväst och en jävla björnpuppa på huvudet. Brorsan menade på att jag såg ut som ett blockmongo, eller rättare sagt ett skogspucko, haha! Men vafan, hellre se ful ut i ödeskogen, än sedan sjukful bland folk. Sådeså!
Då: Pappas flicka med morgonens jaktbyte Nu: Hans fula skogspucko!
Nu ska jag strax bege mig ut i kylan på långpromenad med Ingonen. Men först ska det fyllas i lite papper till Vuxenskolan. Suck
Puss & Kram
Saknad
Det händer det inte så mycket i mitt liv för tillfället. Det känns ganska tråkigt och ... tomt? Jag vet inte vilka ord jag ska använda. Det är mycket som rörts om, vänts helt upp och ner. Jag känner mig ganska handlingslös. Finner inga lösningar på de problem som finns.. Det suger ganska hårt..
Ibland önskar jag att man kunde vrida tillbaka tiden, så vissa saker hade kunnat förebyggas. Om de nu hade kunnat det? Troligtvis inte. De stigar vi går genom livet, och de avvikningar vi väljer att göra, medvetet eller omedvetet, följer oss alla och gör oss till dem vi är idag.. Jag funderar ofta på vilka vägar du gått, vart du avvek och varför du inte idag har viljan att än en gång välja ny riktning. Jag vet att du kan, att du fortfarande finns kvar, även om du är vilsen. Kanske mer vilsen än jag någonsin kommer förstå. När jag ser dig i ögonen, är du inte längre du. Jag vet att du mött många hinder på dina vägar, att de varit svårframkomliga, fulla av förgreningar, men du har ändå lyckats tagit dig framåt. Om du nu står inför det här vägskelet, det mest avgörande i hela ditt liv, hoppas jag verkligen att du väljer rätt väg. Om inte för din egen skull, för vår. Snälla, jag saknar dig.
Det händer det inte så mycket i mitt liv för tillfället. Det känns ganska tråkigt och ... tomt? Jag vet inte vilka ord jag ska använda. Det är mycket som rörts om, vänts helt upp och ner. Jag känner mig ganska handlingslös. Finner inga lösningar på de problem som finns.. Det suger ganska hårt..
Ibland önskar jag att man kunde vrida tillbaka tiden, så vissa saker hade kunnat förebyggas. Om de nu hade kunnat det? Troligtvis inte. De stigar vi går genom livet, och de avvikningar vi väljer att göra, medvetet eller omedvetet, följer oss alla och gör oss till dem vi är idag.. Jag funderar ofta på vilka vägar du gått, vart du avvek och varför du inte idag har viljan att än en gång välja ny riktning. Jag vet att du kan, att du fortfarande finns kvar, även om du är vilsen. Kanske mer vilsen än jag någonsin kommer förstå. När jag ser dig i ögonen, är du inte längre du. Jag vet att du mött många hinder på dina vägar, att de varit svårframkomliga, fulla av förgreningar. Men du har ändå lyckats tagit dig framåt. Om du nu står inför det här vägskelet, det mest avgörande i hela ditt liv, hoppas jag verkligen att du väljer rätt väg. Om inte för din egen skull, för vår. Snälla du, jag saknar dig..
Halsont
God eftermiddag
Idag har jag vaknat upp med sjukt ont i halsen, men jag håller tummarna att det bara är något övergående. Det brukar ofta vara så när det kommer till mig. Blir jag sjuk, då är jag sjuk på riktigt. Och då är det inte roligt, tro mig. Lite ont i halsen känns fruktansvärt milt i jämförelse med det. Så jag ska absolut inte klaga eller gnälla.
Nu har jag precis tagit en paus från boken jag läser, Minnen från skogarna av Gustaf Schröder. En sådan bok som vi byfånar uppskattar, då den till största del handlar om jakt och natur. Om längtan efter att få döda, känna, leva och bli ett med livscirkeln själv. Ni vet, är man uppvuxen mitt ute i skogen, med en jaktgalen farsa, då finns det i blodet. Man uppskattar, och även uppfattar, naturen på ett helt annat vis. Skulle jag gissa iaf, vad vet jag. Det är den uppfattningen jag fått iaf..
Om en liten stund ska jag ut med Ingo. Tänkte klättra upp längs berget tills benen känns som spagetti, lägga mig uppe vid nån klippsats och blicka ut över byn. Det är något speciellt med att sitta däruppe. Bara ta ett djupt andetag, känna lukten av mossan, fukten, träden. Lyssna till alla ljuden. Träd som sakta följer vinden, ni vet, de där härliga djupa knaken från stammarna. Lyssna till alla fåglar som antingen gömmer sig längre in i skogen, eller de som passerar strax ovanför påväg till varmare platser. Har man tur kan man se en och annan älg på nått kalhygge, ibland rådjur. Intill skogskanterna vid de hyggen som förhåller sig längre upp mot berget, brukar man även kunna se typ tjäder och orre. Allt handlar bara om att lyssna, se och ta till sig allt runtomkring.
Näe, ut var det ja.
Ha en bra dag allihopa!
God eftermiddag
Idag har jag vaknat upp med sjukt ont i halsen, men jag håller tummarna att det bara är något övergående. Det brukar ofta vara så när det kommer till mig. Blir jag sjuk, då är jag sjuk på riktigt. Och då är det inte roligt, tro mig. Lite ont i halsen känns fruktansvärt milt i jämförelse med det. Så jag ska absolut inte klaga eller gnälla.
Nu har jag precis tagit en paus från boken jag läser, Minnen från skogarna av Gustaf Schröder. En sådan bok som vi byfånar uppskattar, då den till största del handlar om jakt och natur. Om längtan efter att få döda, känna, leva och bli ett med livscirkeln själv. Ni vet, är man uppvuxen mitt ute i skogen, med en jaktgalen farsa, då finns det i blodet. Man uppskattar, och även uppfattar, naturen på ett helt annat vis. Skulle jag gissa iaf, vad vet jag. Det är den uppfattningen jag fått iaf..
Mitt hem, mitt ute i ödemarken.
Om en liten stund ska jag ut med Ingo. Tänkte klättra upp längs berget tills benen känns som spagetti, lägga mig uppe vid nån klippsats och blicka ut över byn. Det är något speciellt med att sitta däruppe. Bara ta ett djupt andetag, känna lukten av mossan, fukten, träden. Lyssna till alla ljuden. Träd som sakta följer vinden, ni vet, de där härliga djupa knaken från stammarna. Lyssna till alla fåglar som antingen gömmer sig längre in i skogen, eller de som passerar strax ovanför påväg till varmare platser. Har man tur kan man se en och annan älg på nått kalhygge, ibland rådjur. Intill skogskanterna vid de hyggen som förhåller sig längre upp mot berget, brukar man även kunna se typ tjäder och orre. Allt handlar bara om att lyssna, se och ta till sig allt runtomkring.
Näe, ut var det ja.
Ha en bra dag allihopa!
Tankar
Många människor tror på ödet. Att allt som händer, sker av en anledning. Jag har alltid velat tro att det är så. Att vi på något vis genom våra eller andras handlingar hela tiden styrs som på en stig, mot något, eller någon. Som att våra liv redan är uträknade, ungefär som att vi hela tiden formas, eller omvandlas, i väntan på någon. En någon som likt en pusselbit endast hör ihop med dig, och ingen annan. Det handlar bara om att testa olika bitar, vända och vrida, tills man tillslut hittar den rätta. En bit kan till en början se ut att passa, innan man kommer till slutet och inser att den egentligen inte gjorde det, ihuvudtaget.
Vi har alla på ett eller annat sätt blivit sårade, svikna och fått våra hjärtan krossade. Upplevt känslor som fått oss att tappa hoppet om livet totalt. Känslor som rivit upp stora sår inom oss, som ännu inte läkt, eller någonsin kommer att läka helt. Men jag vill tro att det är just dessa stora, variga, blodiga och bultande sår som tillslut får oss att öppna upp våra ögon. Som likt en karta och kompass får oss att vända, bege oss mot rätt riktning och undvika dåliga farvatten.
Jag vill tro att det var ödet som förde en viss person till mig. En person som är så fruktansvärt oslagbar att det inte är sant. Som gör mig lycklig, på alla sätt. Som får mig att vilja ge upp allt, bara för honom.
Mitt hjärta är ditt, nu och föralltid, om du vill.
Jag saknar dig, hela tiden.
Många människor tror på ödet. Att allt som händer, sker av en anledning. Jag har alltid velat tro att det är så. Att vi på något vis genom våra egna eller andras handlingar hela tiden styrs som på en stig mot något. Som att våra liv redan är uträknade, ungefär som att vi hela tiden formas, eller omvandlas, i väntan på någon. En någon som likt en pusselbit endast hör ihop med dig, och ingen annan. Det handlar bara om att testa olika bitar, vända och vrida, tills man tillslut hittar den rätta. En bit kan till en början se ut att passa, innan man kommer till slutet och inser att den egentligen inte gjorde det, ihuvudtaget.
Vi har alla på ett eller annat sätt blivit sårade, svikna och fått våra hjärtan krossade. Upplevt känslor som fått oss att tappa hoppet om livet totalt. Känslor som rivit upp stora sår inom oss, som ännu inte läkt, eller någonsin kommer att läka helt. Men jag vill tro att det är just dessa stora, variga, blodiga och bultande sår som tillslut får oss att öppna upp våra ögon. Som likt en karta och kompass får oss att vända, bege oss mot rätt riktning och undvika dåliga farvatten.
Jag tror att det var ödet som förde en viss person till mig. En person som är så fruktansvärt oslagbar att det inte är sant. Som gör mig lycklig, på alla sätt. Som får mig att vilja ge upp allt, bara för honom.
Mitt hjärta är ditt, nu och föralltid, om du vill.
En ny början
Hej
Nu har jag alltså startat en ny blogg.. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, mitt liv har liksom tagit en ny början, för att vara rakt på sak. Allt är väldigt annorlunda..
Jag kan väl börja med att klargöra att jag och Jonas inte längre är tillsammans, för de som inte hängt med där. Han bor kvar i huset, och jag bor hos mina föräldrar tillsvidare. Hur länge vet jag inte, men det är alltså så det ser ut nu. Tarox finns inte längre hos mig, han har alltid varit Jonas hund, självfallet även min, men inte på papper. Men det är inget som grämer mig, jag vet att han kommer få det bra hos Jonas, få den omvårdnad han behöver, med allt vad det innebär.. När det kommer till Ingo så finns han hos mig..
Jag vill inte gå in speciellt mkt på mig och Jonas. Det är idag ett avslutat kapitel i mitt liv. Vad som hände och varför, är något som bara angår oss, ingen annan. Vi är idag vänner, har kontakt och sen är det inte mkt mer med det. Allt är bara bra.
Tanken med denna bloggen är att den kommer vara mkt mer privat. Ni som fått adressen är personer som jag i första hand känner, på ett eller annat sätt. Troligtvis lär massa random folk även snubbla in, men jag vill i första hand att denna bloggen ska rikta sig till mina närmaste...
Vi hörs snart igen.
Puss & Kram
Nu har jag alltså startat en ny blogg.. Vet inte riktigt vad jag ska skriva, mitt liv har liksom tagit en ny början, för att vara rakt på sak. Allt är väldigt annorlunda..
Jag kan väl börja med att klargöra att jag och Jonas inte längre är tillsammans, för de som inte hängt med där. Han bor kvar i huset, och jag bor hos mina föräldrar tillsvidare. Hur länge vet jag inte, men det är alltså så det ser ut nu. Tarox finns inte längre hos mig, han har alltid varit Jonas hund, självfallet även min, men inte på papper. Men det är inget som grämer mig, jag vet att han kommer få det bra hos Jonas, få den omvårdnad han behöver, med allt vad det innebär.. När det kommer till Ingo så finns han hos mig..
Jag vill inte gå in speciellt mkt på mig och Jonas. Det är idag ett avslutat kapitel i mitt liv. Vad som hände och varför, är något som bara angår oss, ingen annan. Vi är idag vänner, har kontakt och sen är det inte mkt mer med det. Allt är bara bra.
Tanken med denna bloggen är att den kommer vara mkt mer privat. Ni som fått adressen är personer som jag i första hand känner, på ett eller annat sätt. Troligtvis lär massa random folk även snubbla in, men jag vill i första hand att denna bloggen ska rikta sig till mina närmaste...
Vi hörs snart igen.
Puss & Kram
