Saknad

Det händer det inte så mycket i mitt liv för tillfället. Det känns ganska tråkigt och ... tomt? Jag vet inte vilka ord jag ska använda. Det är mycket som rörts om, vänts helt upp och ner. Jag känner mig ganska handlingslös. Finner inga lösningar på de problem som finns.. Det suger ganska hårt..
Ibland önskar jag att man kunde vrida tillbaka tiden, så vissa saker hade kunnat förebyggas. Om de nu hade kunnat det? Troligtvis inte. De stigar vi går genom livet, och de avvikningar vi väljer att göra, medvetet eller omedvetet, följer oss alla och gör oss till dem vi är idag.. Jag funderar ofta på vilka vägar du gått, vart du avvek och varför du inte idag har viljan att än en gång välja ny riktning. Jag vet att du kan, att du fortfarande finns kvar, även om du är vilsen. Kanske mer vilsen än jag någonsin kommer förstå. När jag ser dig i ögonen, är du inte längre du. Jag vet att du mött många hinder på dina vägar, att de varit svårframkomliga, fulla av förgreningar, men du har ändå lyckats tagit dig framåt. Om du nu står inför det här vägskelet, det mest avgörande i hela ditt liv, hoppas jag verkligen att du väljer rätt väg. Om inte för din egen skull, för vår. Snälla, jag saknar dig.
Det händer det inte så mycket i mitt liv för tillfället. Det känns ganska tråkigt och ... tomt? Jag vet inte vilka ord jag ska använda. Det är mycket som rörts om, vänts helt upp och ner. Jag känner mig ganska handlingslös. Finner inga lösningar på de problem som finns.. Det suger ganska hårt.. 

Ibland önskar jag att man kunde vrida tillbaka tiden, så vissa saker hade kunnat förebyggas. Om de nu hade kunnat det? Troligtvis inte. De stigar vi går genom livet, och de avvikningar vi väljer att göra, medvetet eller omedvetet, följer oss alla och gör oss till dem vi är idag.. Jag funderar ofta på vilka vägar du gått, vart du avvek och varför du inte idag har viljan att än en gång välja ny riktning. Jag vet att du kan, att du fortfarande finns kvar, även om du är vilsen. Kanske mer vilsen än jag någonsin kommer förstå. När jag ser dig i ögonen, är du inte längre du. Jag vet att du mött många hinder på dina vägar, att de varit svårframkomliga, fulla av förgreningar. Men du har ändå lyckats tagit dig framåt. Om du nu står inför det här vägskelet, det mest avgörande i hela ditt liv, hoppas jag verkligen att du väljer rätt väg. Om inte för din egen skull, för vår. Snälla du, jag saknar dig..






KOMMENTERA INLÄGGET NEDAN!






Namn:
Kom ihåg mig?


E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:

Trackback