Mina fina <3

 
 

To us was the Northland given

 
 
 
Ibland behövs inte ord för att beskriva en underbar dag. Kvaliteten på bilderna är kanske inte är den bästa, men ack så vackra hundar vi har, det kan konstateras! ♥
 

En morgon i februari

 

Sjukdom och galenskap

God Kväll.

De senaste dagarna har varit allt annat än glamorösa. Vi har drabbats av influensan från helvetet här hemma. Tiden har spenderats till att genomlida febersjukdom, hosta lungorna ur sig samt torka snor. Visst låter det skoj? Inte verkar eländet vilja ge med sig heller, utan man hoppar fram- och tillbaka mellan de olika symtomen. Please kill me! .. Mittuppi allt åkte även svärpäronen iväg på affärsresa, så djuren blev därmed vår börda fram till på onsdag denna vecka. Det känns väl sisodär att anstränga kroppen fysiskt just nu. DOCK är det ju inte jag som gör det tyngsta jobbet, som vanligt, så jag skall väl inte klaga alltför mycket. I övrigt är det väldigt lugnt tempo som råder, och endast småsaker blir gjorda. Hundarna har utvecklat någon form av sympati-influensa och delar gärna soffan när tillfälle ges. Tur de har överseende med vårt självömkande ;)

 
Förutom influensahelvetet som härjar här hemma, blev R e m u igår morse sjuk och började kräkas slem. Därefter har matvägran följt utöver mer kräkningar och idag kräktes han slem utblandat med blod. Av veterinärerna i Kalix blev vi hänvisade till Djursjukhuset i G a m m e l s t a d (eftersom de inte kan lägga in patienter om detta skulle behövas) där de röntgade honom samt tog blodprover. Från oss till G a m m e l s t a d är det cirka två timmars bilresa, vilket såklart innebär att man inte bara sätter sig och åker dit i onödan. Men över telefon sades att det var viktigt att han kom in eftersom blod setts i uppkastningarna. Det som konstaterades genom röntgenbilderna var att han hade mycket gas i magen, och var ganska tom i övrigt (Det hade man inte kunnat räkna ut med tanke på att han inte ätit på ett dygn?). Därefter hade de ingenting vettigt att komma med. Angående blodet i kräkningarna var detta inget farligt, utan ganska vanligt eftersom halsen ofta blir irriterad efter många upprepade vomeringar. No shit?! Men in skulle vi, till varje jävla pris. Därefter ordinerade idioten till veterinär ett foder som han skall äta i en vecka, för att sedan yttra att hunden borde kastreras om han inte skall gå i avel (av helt outgrundlig anledning). Vad fan har hänt med Sveriges verkande veterinärkår?!  Det här är ju rena jävla vansinnet. I telefonen innan vi bilade ner påpekade jag även att vi har VÄLDIGT LÅNGT att åka, och att vi bara ville åka in om de VERKLIGEN tror att något är käpprätt åt helsike med honom. Allt handlar enbart om profit numer, och att lura på människor ditten- och datten. Det där förbannade fodret som vi blev tvingade att köpa (jo, faktiskt tvingade, de fick det typ att låta som att man var en djurplågare inför väntande kunder i väntrummet om man INTE köpte det) är ett veterinärfoder från Royal Canin. Rena rama dyngan med andra ord. Ett jävla pissmärke ägt av Mars Inc., ett multinationellt amerikanskt livsmedelsföretag som förutom det "underbara och superbra" Royal Canin även tillverkar Pedigree, Frolic, Whiskas, Twix, M&M, Maltesers m.m. En riktigt soppa med andra ord, för att lura alla dumma jävla konsumenter att de har enorma valmöjligheter, när allt egentligen kommer från ett och samma ställe. Suck. Behöver jag påpeka att jag är upprörd? Vi köpte iaf en 2kg's säck för 300kr (jajjemen, som hittat för lite kycklingmjöl och ospecificerat procenttal protein av animaliskt ursprung) och åkte sedan hem. Hade jag inte varit så jävla sjuk hade jag dragit igång ett jäkla liv, men med feber och hosta ville jag bara hem. Svaren från blodproven skulle de återkomma med via telefon (vilket de aldrig gjorde). Väl på hemmaplan var Remu pigg och alert igen, och smaskade glatt i sig allt möjligt utan att kräkas..... Så, vad har man lärt sig av detta? När man tror man väntat för länge, skall man vänta iaf en dag till innan man kontaktar veterinär. OM det inte rör sig om något riktigt allvarligt då vill säga. Och sen skall jag aldrig åka tillbaka till det där skitstället. Aldrig. Kalaset slutade för övrigt på 3200 kr, för en röntgenbild och två blodprov. Plus piss-fodret och bensin på det. Tur man (läs jag) är dum i huvudet....
 
 
Tack Remu, tack.
 
 
Nu skall jag placera mitt sjuka arsle i soffan och titta på antingen en film eller tv. Hemi tänker jag tvinga ligga bredvid ;)

Ha det.

Intet skjutet

God kväll!

Ögonlocken känns nu otroligt tunga, men jag tänkte ändå försöka mig på att skriva ett blogginlägg. Idag har vi jagat tjäder för fulla muggar. Vi gjorde en sväng på morgonen samt en nu ikväll. Vi har sett fågel bägge gångerna, men tyvärr har det inte blivit något byte. Remu kämpar på väldigt bra och stöter fågel, men han har haft lite svårt att få dem att träa. Det är mycket gamla fåglar som vistas i de marker där vi nu jagat de senaste dagarna, och de är väldigt vakna och alerta. Det är ju de starka som överlever i naturen, som ni vet... Drygt för oss. Dock måste påpekas att vi fått lite framtidstro då vi sett föryngring i skogarna. Nu är det bara att bita sig i läppen och fortsätta nöta! En fågel har fallit för vår fine pojke, och fler skall det allt bli! :)
 
 
Lite bilder från dagen
 
 
 
Nu blir det sängen!
P & K

Hundgården

God "morgon".
 
Jag tänkte nu försöka klämma in ett blogginlägg innan jag måste ner på farmen och vara standby i butiken. Fram tills nu har boskap matats, och det har planerats för hundkoje/berikningsinteriör-bygge till hundgården. Livet rullar på i rask takt, och imorgon åker P till Alta i Nord-Norge för att spela med BB. Då tänkte jag passa på att måla hundgården. Därefter kommer min kusin dyka upp någon gång i helgen, antingen lördag eller söndag. Han skall jaga älg häruppe två veckor framåt, och med sig kommer han att ha fine Arttu, en Karelsk björnhund som det var flera år sedan jag såg sist.

Nå, nu skall jag inte vandra iväg så detta drar ut alltför mycket på tiden. Jag lovade er bilder från hundgårdsbygget, så här kommer de - från början till färdig gård!
 
Syllarna tjäras för skydd mot fukt och röta.
 
 
De ihopmonterade sektionerna.
 
 
Dörrsektionen.
 
 
Gruset som gör grunden liksom fyllningen i hundgården.
 
 
Matta utplacerad för att motverka att ogräs växer upp i hundgården.
 
 
Matta och grus.
 
 
Mattan är täckt, och här började det dryga arbetet med att göra grunden jämn.
 
 
Grunden justeras och syllarna placeras "i vatten" (ett otroligt tidskrävande arbete).
 
 
Syllarna ihopmonterade och ramen fylld med bottengruset.
 
 
Sektionerna börjar monteras upp.
 
 
Klart för den sista sektionen - dörrsektionen.
 
 
Hundgården färdig!!
 
 
Närbild på dörren, som vi är väldigt nöjda med!
 
 
Fäääärdig :D
 
 
Lily och Hemi utforskar sin nya rastplats. Haha, inte ser de stora ut därinne inte ;)
 
 
Detta är alltså den första färdiga hundgården. En till lika stor kommer byggas på nedanför denna, liksom fler därefter. Våra hundar är bortskämda små individer, så är det bara ;) .. En granne var även förbi igår, en sån person som kan vara lite dryg på det viset att han påpekar hur "Han skulle gjort". Ja, ni förstår säkert. Dock trodde han att det var köpta sektioner, så minen han gjorde när vi berättade att vi själva byggt allt gjorde min dag! Haha.

Nu skall jag skynda mig och byta kläder, sen masa mig ner till butiken!
P & K

Fullt ös, som vanligt!

God kväll!

Även ikväll har vi varit ut med vår älskade rävunge. Tyvärr var skogen helt död, och intet vilt hördes eller syntes under hela svängen. Vi fann dock lite kantareller, som jag gav till svärpäronen som tack för att Remu får bo hos dem nu när Lily löper. Det är nämligen lugnast så, både för Lusen liksom Remu :) Vi saknar dock vår älskade kompis, och huset känns tomt nu när han sover borta. Men vi spenderar många timmar tillsammans under dagarna ändå, annat vore otänkbart!
 
 
Lite bilder!
 
 

Nu skall vi besöka sängen. Imorgon väntar hundgårdsbygge, jakt och allt som hör därtill. Bilder på hundgården och från bygget kommer läggas ut längre fram!

Sov gott alla! :)

Vår duktige räv

Ikväll var vi ut för andra gången med Remu sedan skogsfågeljaktens start (igår), och vi fick skjuta! Remu stötte en kull på (vad vi hann se) fem tjädrar. Fyra av dem flög väldigt långt, men en träade och Remu hann ifatt den och ställde den därefter. Vår duktige och älskade lille rävunge ♥ Det var en ung höna, men ack så fin ändå! Nu är livsglädjen på topp!
 
 
 
 
En helt underbar dag!!

Nu, God natt!

Dansar med vargar

 
 

Lite uppdatering

God dag!
 
Jag har nu precis intagit soffläge. Mitt öra värker som satan, och jag är i princip halvt döv känns det som. Jag håller verkligen alla tummar och tår för att det inte är någon öroninflamation på gång. Det är det sista jag behöver just nu!
 
Så, vad har då hänt den senaste tiden? Livet har i stort flytit på som det brukar, hundar har påbörjat träning och jakten står inför dörren. Remu har börjat komma igång i skogen, och nu hoppas vi på att se lite fågel framöver. Fågel i sig häruppe är av ringa tillgång, men som tur är finns andra marker som vi genom bekanta får tillträde till. Så, som sagt, det är bara att hålla tummarna! :) När det kommer till Lily, så har vi tyvärr fått skjuta på träningen. Lusen har nämligen börjat löpa ... SUCK. Men om någon vecka är hon ute i skogen i alla fall.

 
Bilder från senaste svängen med Remu.
Från kvällsljus till mörker.

 
 
I söndags var vi även på hundutställning på Norra Norrbottens kennelklubb i Överkalix med Remu. Han fick bedömningen Excellent och blev placerad som andra bästa hane. Domaren påpekade hans baksporrar, som därefter avgjorde placeringen. I Sverige anser man nämligen att baksporrar skall avlägsnas på de valpar som föds med dem, medan man i Finland (rasens ursprungsland och var rasen är nationalras) enligt lag INTE får plocka sporrar på valpar. I vårt brodersland anses nämligen avlägsnande av sporrar vara på samma nivå av skönhetsoperation som kupering av en hunds öron eller svans. Det är med andra ord strängt förbjudet. Remus sporrar är kvar av den anledningen, den finska lagens alltså. Hans uppfödare går efter de finska riktlinjerna när det kommer till den Finska spetsen.

Domaren som dömde denna gång var en kvinna vid namn Er na-Britt Nordin. Hon har tydligen varit med och skrivit rasstandarden till Norrbottenspetsen, varav den vinnande hanens uppfödare och ägare menade att bägge parter skulle vara otroligt nöjda över att hon dömde våra hundar med Excellent. Jaja, vi får väl tro på det då ;) Remu fick iaf jättefin kritik, med någon enstaka bagatell där hon påpekade vinkeln på knä- och has. Med andra ord, ingenting märkvärdigt :) Vi är skitnöjda över vår lille räv, som skötte sig exemplariskt och visade hur en Finsk spets egentligen skall bete sig!
 
Remu utanför utställningsområdet!
( P som tog bilden, och Remu står inte som han skall ;) )
 
Kritiken
48 cm. Fina proportioner, mkt bra huvud liksom nos och bett. Fina öron, bra hals, rygg och svans. Bra förbröst. Kunde vara lite bättre vinklad i knä och has. Rör sig med tillräcklig steglängd. Baksporrar. Vacker päls och färg. Bra temperament. "
 
 
Nu blir det skogen med Remu och älsklingen!
P & K


Bildbomb

God kväll!

Just nu sitter jag och pustar ut i soffan. Denna dagen har bjudit på problem och stress. Självlastarvagnen stockade igen fullständigt imorse, vilket inneburit att P och jag (läs mest P) fått benda och jävlas med den hela dagen. Det har varit ett helvete rent utsagt, och nu har vi båda skärsår fulla händerna, och jag har som pricken över iet även fått blåsor. GUD vad skoj, eller inte. Vi vart dock tvungna att ta en paus för att åka och införskaffa hundmat mitt på dagen. Hemis mat var nämligen slut, så hon fick stjäla lite mat av de äldre syskonen till frukost imorse. Det är så kul när man helt glömmer att fylla på matförrådet, och sen står där med munnen öppen när fodret är helt slut. SUCK för mig! Hemi åt, på tal om mat, även upp en bauta-groda idag. Fy satan vad äckligt!
 
 
Bildbomb
 
 
 
Nu skall jag återgå till livet. Hundar skall utfodras och baby kramas om ;)
P & K

En dag hos oss, i bilder.

 
 
 
 
 
 

Welcome home Hemi

Det nyaste tillskottet i familjen hundtokig! Alaskan Malamute-tiken Hemi ♥
 
 
Hemi är startskottet på våra framtidsplaner. Hon kommer från utländska linjer, med friska föräldrar och morföräldrar som vi alla har träffat. Hennes mor var en AM med päls av den kortare varianten, medan hennes far, mormor samt farbror var av den vanliga "halvlånga" pälstypen. Hemi kommer troligtvis få lite längre päls, vilket jag vill ha. En polarhund skall se pälsad ut, annars försvinner helhetsintrycket enligt mig.
 
Så, vad tycker då de andra pälsdjuren här hemma om nytillskottet? Lily behandlar henne som om hon alltid funnits här. Är allmänt dryg och "råkar" lägga sig på henne liksom trampa på henne ibland. Suck .. Det är Lily i ett nötskal. Klumpfian nr 1. Men på det stora hela är hon snäll mot henne, på det viset Lily är snäll ;) Hemi har då fattat tycke för sin storasyster, och det är ju det viktigaste. Hon talar själv om för Lusen när hon är för hårdhänt under lek. Remu däremot, vår lilla kelgris, han ignorerar henne till det yttersta. Han tycker i vanlig ordning att valpar är superäckliga och ej värda att få vara i hans närhet. Så han går helt enkelt undan och låtsas att hon är luft. Precis samma race som han körde med Lusen när hon flyttade in. Det tar väl cirka två veckor innan har han accepterat henne och kan leva med tanken på att hon faktiskt bor här ;)
 
Teamet!
 
Vad kan jag berätta mer om Hemi? .. Hmm... Hon är otroligt snäll, till den graden att hon inte vet hur hon skall bete sig alltid. Hon är även lugn, och visar tydligt att hon inte utgör ett hot mot någon eller någonting. Det vi kommer fokusera på de kommande veckorna när det gäller henne är att hon "kommer in" här hemma, och känner 100-procentig trygghet. Koppelträning kommer även påbörjas, då hon inte alls tycker om att gå i koppel. Hon intar, vad vi kallar "frysläge", och blir stel som en pinne. Haha, vi kommer bli otroligt generösa godisautomater framöver ;) Träning i bil är också någonting att jobba med, det dregglas och kräks just nu. Men hon har redan blivit bättre på det, då vi tränar korta sträckor på enstaka 100-meter åt gången.. Utöver detta äter hon sex gånger per dag och är nästintill rumsren. Vår lilla vargvalp ♥
 
 
 Med herr räv och fröken lus är allt bara bra förövrigt. Jaktsäsongen börjar närma sig med snabba steg, och därav ökar trycket när det kommer på träningsfronten. Hundarna måste vara i toppform till jakten, då det självfallet ställer krav på hundens kondition och fysik. Lily som jagar över större områden i jämförelse med Remu, kan springa flera mil på en dag och lätt genomsöka ett område på exempelvis 1000 hektar. Remus jaktform kräver istället extrem uthållighet, då han jagar långa dagar och "använder huvudet" i större utsträckning än Lusen. Jakt är med andra ord krävande för hunden, och har du en otränad hund, sliter detta enormt mycket på den. Glöm alla rykten om lata jägare som tränar sina hundar en vecka innan jakt med bilen, dessa skall inte ens få kallas för jägare! .. För cirka en månad sedan gick vi över på ett nytt foder till R och L, då jag varit väldigt missnöjd med de flesta foder vi testat. Det är nästan skrämmande hur mycket skit det finns ute på marknaden, och hur lite kött våra hundar egentligen får i sig. Det foder som våra äter nu heter Brit Carnilove Salmon & White Fish, och tiden får väl utvisa hur detta fungerar. Remus päls börjar dock se bättre ut igen, liksom Lusen har lagt på sig mkt mer vikt. Under jaktsäsongen kommer dock hundarna BARF'as för att inte tappa i vikt.
 
Nu måste jag ta tag i livet igen ;)
P & K

Skit-skola

God kväll!
 
Nu sitter jag här och kallsvettas, misstänker skarpt att sjukdom är på ingång. P's föräldrar har nämligen varit sjuka, så jag har säkert blivit smittad. Gud vad härligt, eller inte...

Idag fick jag min hemtentamen levererad, vilket skit. Den skall vara inne på söndag, så det är väl bara att sätta igång så kanske man får lite ledig tid. Ikväll tänkte jag dock försöka spendera tid med älsklingen, skolan kan inte ta upp all tid som den gjort hittills. Jag blir helt knäpp i huvudet av att glo in i en dataskärm hela dagarna. Dessutom är jag fruktansvärt missnöjd med den här utbildningen, och anser verkligen inte att den sköts professionellt. Det är dålig kommunikation från lärare, och bristande information, ständigt.. Trist att man skall behöva bli så omotiverad :( Men men, i juni är den slut, så det är väl bara att bita ihop fram tills dess. Aldrig mer en utbildning via denna skola igen! Suck..

I väntan på att hemtentamen skulle läggas upp tidigare idag, spenderade jag lite tid med vovvarna ute på gården. Lily växer så det knakar, och jag tänkte att ni kanske saknar lite bildmaterial här i bloggen, så här får ni!


Min söte räv och lushund ♥
 
Nu skall jag bege mig ner till älsklingen!
P & K

Gose-nosen!