Den här veckan har varit skit, för att gå rakt på sak. Jag har haft enormt svårt att koncentrera mig på skolarbetet för den här veckan, vilket resulterat i att jag idag börjat med litteraturen. Mina tankar är på helt andra plan, och hur mycket jag än försöker läsa, så fastnar ingenting. Min skalle är död, och är endast fylld med ångest. Mörka tankar snurrar däruppe nu, och jag mår skit. Riktigt skit, för att vara helt ärlig.. Det enda jag vill är att denna vecka skall nå sitt slut, men ändå inte. Det är med blandade känslor jag ser dagarna passera förbi. Den kan sluta i total lycka, men likväl i fruktansvärd smärta.. Jag känner mig helt handfallen just nu.. Snälla Gud ..

Jag är så otroligt lycklig att jag har min P. Den snällaste och finaste av alla. Som alltid finns här för mig, och verkligen bryr sig. Som säger att han älskar mig när jag behöver det som mest. Utan honom skulle jag gå under, han är mitt allt ♥